Mek-Nisse är övertygad om att den stora Tomte-apokalypsen är nära och bygger en underjordisk bunker dit alla kan fly när domedagen kommer. Julle, Julina och Snögubben oroar sig för Mek-Nisse och hans maniska oro för tomteapokalypsen. Han skulle behöva en riktig vän att dela intressen och prata med. I bunkern finner de en infrusen gammal släkting som Mek-Nisse tinar upp. Till en början känns det som en välkommen vänskap men det visar sig snart att släktingen inte riktigt är så väl anpassad till den moderna tidens syn på vänskap och seder.