Begravningsbyråer och fonder saknar kontroll över donerade minnesgåvor till ett värde av tiotals miljoner. Det har blivit allt vanligare att anhöriga hedrar minnet av en avliden med en gåva till olika fonder för forskning eller välgörande ändamål. Men kommer de skänkta pengarna fram i enlighet med givarens önskan? Uppdrag gransknings reporter Agneta Bernárdzon har undersökt hur gåvomedlen hanteras mellan begravningsbyråerna och de olika fonderna och funnit en gråzon som står utanför all kontroll. I kvällens andra reportage undersöks dieselsmugglingen mellan Finland och Sverige som är omfattande och omsätter miljontals kronor varje år. Uppdrag gransknings reporter Nicke Nordmark har följt med tullen på dramatiska nattliga biljakter där smugglarna vansinneskör i sin flykt undan myndigheterna. Och i Uppdraget får vi veta upplösningen i fallet med sjömannen German Zamudio och hans försvunna pensionspengar. Minnesgåvor för tiotals miljoner kronor utan kontroll. Mer än 40 miljoner kronor förmedlas varje år i minnesgåvor från begravningsbyråerna till olika fonder såsom Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Barncancerfonden. Men i Uppdrag gransknings undersökning om dessa minnesgåvor blottläggs stora brister i hanteringen av pengarna, både från begravningsbyråerna och från fonderna. Någon hundraprocentig kontroll över de donerade pengarna existerar inte. I många fall betalas pengarna in till fonderna i klump- summor så att de anhöriga aldrig kan få bekräftelse på att pengarna kommit fram. För att underlätta kontrollen ska begravningsbyråerna använda speciella minnesblad som de olika fonderna skickar ut. Men det struntar många byråer i. Flera byråer tar dessutom betalt eller behåller en del av gåvan som kompensation. -Det kände jag inte till, svarar flera fondföreträdare när Uppdrag gransknings reporter frågar. Fonderna vet inte vad begravningsbyråerna gör och byråerna struntar i vad fonderna säger. Fö