Svenska skolan befäster segregation. Uppdrag Granskning har synat skollagens viktigaste paragraf - att alla ungdomar ska få likvärdig utbildning, oberoende av var de bor. Exemplen från Malmö visar något helt annat, en segregerad skola där skillnaderna startar i grundskolan och fortsätter upp i gymnasiet. På LKAB rapporterade en ekonom för ett par år sedan om omfattande missförhållanden på sin arbetsplats. Resultatet blev att han avskedades från företaget. I Uppdrag granskning berättar nu för första gången Sven-Erik Andersson sin historia. Uppdraget i tittarnas tjänst fortsätter. Denna gång tar sig reportern Anne Lundberg an fallet med Marianne som efter flera års arbetslöshet fått ett jobb men som nu kan tvingas säga upp sig igen på grund av brist på nattomsorg för sina barn. Kommunens besparingar kan leda till att man istället tvingas betala ut bostadsbidrag till Marianne. Uppdraget hjälper Marianne i sin kamp för att kunna försörja sig själv. En segregerad skola. Reportern Tina Thunander, och fotograf Mats Lundblad, har besökt skolklasser i Malmö där bilderna visar lika mycket som siffror och statistik. Exemplen beskriver hur landets mest segregerade stad får en allt mer segregerad skola. Hälften av ungdomarna på Rosengård i Malmö har inte fått tillräckliga kunskaper i matte, svenska och engelska när de går ut grundskolan. Dessutom visar tester i gymnasiet att många får betyget godkänt, men har inte fått kunskaperna. -Man skapar ett klassamhälle mellan de som kan och de som inte kan, säger en av de intervjuade gymnasielärare som inte längre kan se på hur eleverna sviks. Rosengårdsskolorna är bland de skolor i landet som har minst andel elever som fått godkänt i de tre viktigaste ämnena. Programmet kan nu visa hur denna segregation bara fortsätter upp i gymnasiet. En svensk "whistleblower" I USA kallas de "whistleblowers", alltså såna som blåser i visselpipan för att göra andra uppmärksamma på mi